sandiegosnummeratta.blogg.se

Älskar fan alla former av mästerskap. Det enda som skulle kunna vara bättre än ett OS är i så fall ett OS i fel tidzon. Där alla viktiga matcher liras klockan 01.00 och man måste sitta uppe och ladda med kaffe och godis hela kvällen. Vi som trotsallt orkar hålla sig vakna blir extra patriotiska och när facebook bombas med statusar som "HUR FAAAN KAN HAN MISSA DÄR?? AVGÅÅÅ!!!" eller "VILKEN JÄVLA DRÖMMÅL,GIFT DIG MED MIG ZÄTA!!!" så känns det som att vi alla sitter i samma vardagsrum och tittar tillsammans. Magiskt.

Därför har jag laddat för OS i Ryssland i flera månader. Det spelar ingen roll om det är en viktig match mellan Kanada och Sverige eller om curling-damerna är ute och vevar mot nån blåbärsnation. I OS blir allt intressant om man tänker på hur länge alla som är med har laddat för just de här dagarna. Ett misslyckat första-åk eller en indianare på blålinjen och flera års förberedelser är helt plötsligt inte värt ett skit. Klickar istället allt under OS-veckan så är man istället en evig vinnare. Som sagt, magiskt.

 

Därför vill jag avlida när jag får reda på att amerikanarna har förstört hela jävla upplägget genom att skita i att sända live från OS och istället visa allt på bästa sändingstid. Som att visa Kalle Anka på Juldagen eller smälla av nyårs-raketerna den 3e Januari. Så jävla bedrövligt att jag inte vet vad jag ska ta mig till.

 

-Men vadå. Allt visas ju live på webben?

-Ja, för de som har internet i huset, ja.

 

Nu sitter jag ju såklart ändå och kollar på en trött repris av gårdagens "Speed skating", det är ju trotsallt OS.

 

Idag blev det en runda i downtown med Felix och hans kompis Freja (Felix säger att Freja är lesbisk, men med tanke på att han körde säsongens hårdaste överkroppspass samma dag som vi hämtade upp henne på flygplatsen så är jag fan tveksam..) som är här och hälsar på.

 

När jag första gången fick höra att jag skulle till San Diego var det första jag tänkte "Då måste jag åka till Tijuana". Inte för att droga ner mig (som de flesta andra gör när de åker dit), utan för att kolla på Club Tijuana Xoloitzcuintles de Caliente, fotbollsklubben med den briljantaste ägaren jag någonsin hört om. Ni som inte hört historien (förmodligen 99% av er), här har ni den: http://bloggar.aftonbladet.se/bankoniva/2013/05/tequila-sexo-marijuana/ . 

  Så när jag idag såg den här tröjan högt upp i hörnet på ett klädstånd på gatan så var det de mest givna köp jag någonsin gjort. Inte världens vackraste klubbemärke, men de som vet, de vet.

 

Vi var också inne i en rätt soft vintage-butik, där jag hittade en metallskylt för $10 som var för mäktig för att inte plocka med sig hem. Kommer passa perfekt hemma på väggen i rummet på F9.