Börjar närma sig
Det här är inget vanligt inlägg för det här är (förhoppningsvis) bloggens första BILD-INLÄGG!
Det börjar närma sig premiär,nu bara (nåja) 23 dagar kvar till vi kickar igång! Som jag skrev på twitter vore det roligt om ni laddade ner lagets app i mobilen. Där kan ni kolla statistik, spelschema, truppen osv (hahaha medans jag skrev det där så kom jag på mig själv, inte en jävel av er bryr er när jag har match eller vem som leder poängligan, men aja). Sök på appstore "San Diego Gulls, kom igen det blir kul!
Det börjar närma sig premiär,nu bara (nåja) 23 dagar kvar till vi kickar igång! Som jag skrev på twitter vore det roligt om ni laddade ner lagets app i mobilen. Där kan ni kolla statistik, spelschema, truppen osv (hahaha medans jag skrev det där så kom jag på mig själv, inte en jävel av er bryr er när jag har match eller vem som leder poängligan, men aja). Sök på appstore "San Diego Gulls, kom igen det blir kul!
"No no, I live here!"
Efter helgens urladdning var vi idag träningslediga. Meningen var att jag skulle hoppa upp på cykeln och trampa in till stan och bara kolla läget. Riktigt så blev det inte.
Cykeln står parkerad i ett stall och när jag rycker upp stalldörren drar larmets moder igång över hela området! Det är alltså inte ett litet gulligt billarm som drar igång utan det vålds-tjuter ur fyra högtalare uppe på taket. Panik-ringer både Sal och Lisa, men ingen svarar ju såklart. Skickar iväg ett upprört sms till Lisa samtidigt som Tucker får för sig att det är ett inbrott på G och börjar skälla för att försäkra sig om att precis ALLA grannar fattar vad som är på gång. Och mycket riktigt så kommer första grannen nedspringande med sin egen hund i koppel. Försöker (till ljudet av larmet) förklara för det mycket skeptiska grannen att jag inte är en inbrottstjuv utan att jag spelar hockey i stans hockeylag och bor hos familjen LaCorte. När jag inte tror att det kan bli värre hör jag ljudet av en helikopter samtidigt som jag får ett sms: ”The police and fire department will come so make sure you have identification”. I det läget var jag nära att bryta ihop. Löper upp till huset samtidigt som jag i huvudet försöker komma på hur jag ska lägga upp snacket med de amerikanska snutarna, en precis när jag är uppe hör jag hur larmet tystnar. Ser sen att jag fått ett till sms av Lisa som förklarar att hon bara skojade om poliserna. Sjukt kul. Verkligen.
Efter den traumatiska händelsen var jag inte lika cykelsugen längre så gick istället upp till huset igen (var tvungen att ta en dusch också) och nu ligger jag och inväntar Monday Night Football. San Diego Chargers, mitt lag (japp, det blir det lokala laget som jag ska jobba in resten av min livstid), ska ut och veva. Av vad jag har hört av det två timmar långa för-snacket så kommer det bli en lååååång kväll för grabbarna, men vi får se.
Hörs!
/”No no,I live here!”
Första dagen på säsongen
Dåligt med inlägg just nu. Ska bättra mig. Igår började campen och det var ingen mysig mjukstart med små-lagsspel och uppknäppta hjälmar. Det började med att vi fick väga oss och kolla fettprocenten. Tur att man körde mer beachfys än löpning i sommar för annars hade det känns halvjobbigt att ställas sig i bar överkropp mitt i det tysta omklädningsrummet och få fettprocenten mätt i armar,ben,mage och rygg. De som hade över 12 i fettprocent hamnade i "fat-club". Eller "de"...Det var faktiskt bara EN stackare som hamnade där, led med honom när han fick ta emot beskedet. Tydligen blir det en del extra löpning för honom.
Sen va det dags för bip-test (?), då var man inte lika nöjd över att ha kört mer beachfys än löpning...
För er som inte vet så är bip-testet ett konditionstest där man ska springa fram och tillbaka mellan två linjer och det går ut på att hinna mellan linjerna innan det piper. Tror jag hamnade i övre botten, en medelmåtta helt enkelt.
Sen var det längdhopp, armhävningar och situps. Där gick det bättre.
Det var tänkt att vi skulle köra en vanlig träning, men med kvarten kvar till träning kommer tränaren in i omklädningsrummet med "dåliga nyheter". Det är tydligen noll-tolerans mot tobak, men det sket ju Drake (han med det briljanta namnet jag skrivit om i tidigare inlägg) i. Inte en lika briljant insats som resulterade i att tränaren lämnade kvar puckarna i omklädningsrummet och istället valde att dra igång säsongen med 1.15h skridskoråkning. Laget var halv-glada på Drake efter det hjärnsläppet.
När allt var klart drog några i laget och käkade på appelbees. Mysigt.
Idag var det uppstigning 05.30 för is för att sen dra till stranden för att köra fys. (Sjukt Kaliforniskt att köra löpningen på stranden), känslan av att få kasta sig i vattnet efter att ha sprungit i trappor med träningsvärk var m-a-g-i-s-k.
Nu degar jag i soffan och kollar fotbolls-premiären med värdfarsan. Nej,jag har inte valt lag än.
/"I got bad news for ya"
Sista dagen på semestern
Igår hade vi vårt första möte med laget. Ägaren och tränarna surrade om vad som förväntades av oss, hur upplägget de närmsta veckorna såg ut och lite övrig info. Sen var det lite julafton-feeling när man fick komma fram och få all utrustning. Jackor,tröjor,pikétröjor,handuk, väska osv. Jänkarna tyckte att två meter långa Felix skulle ha en XXL-Piké. Jag och Felix var mer tveksamma, men han växer nog i det där tältet förr eller senare. Det var lite oklarheter ifall vi svenska räknades som "rookies" eller inte, men eftersom vi spelat juniorhockey tidigare så räknades vi tydligen som veteraner. Det är en ganska viktig detalj för tydligen får rookiesarna göra en del grisiga saker. T.ex. Tränaren berättade att vi skulle delas in i städgrupper där en grupp varje vecka har ansvar för att städa omklädningsrummet. "Och ni veteraner ska också städa! Eller ah, iallafall se till så att rookiesarna städar..."
Idag var sista lediga dagen innan trainingcamp drar igång imorgon. Den spenderades med lite shopping (nu blir det tjejbloggs-stuk igen). Först var vi till två feta hockeyaffärer. Jag köpte två nya stickor (behövde dock bara betala för en! Antingen charmades kassören av vår svenska dialekt eller så gjorde han ett misstag som kostade honom 90 dollar). Lillebrorsan som är fem år har redan bestämt sig för att bli målvakt. Dock så är han så liten att det (fram tills idag) inte funnits kombinat i hans storlek,så han har fått nöja sig med ett utespelar-axelskydd (hård grabb), men idag tjänade jag lite pluspoäng hos familjen genom att fråga efter det minsta kombinatet i affären och efter ett samtal till Sal senare så åkte jag hem med två klubbor och ett mini-kombinat.
Resten av dagen spenderades i poolen och nu ligger jag här och laddar för en ny säsong. Hela helgen är fylld med massa ångestframkallande fystester, men överlever jag bara dom så tror jag det här kommer bli jävligt bra.
Nu hoppar jag som fan mellan ämnen,men måste bara klargöra en sak: Jag ser mig själv som VG-kille när det gäller det svenska språket. Inget supergeni, ingen dyslektiker, men ändå över medel (får man tycka så?). Dock är det en del av det svenska språket som jag ALDRIG kommer att förstå. Trots att jag verkligen försökt fatta så är det helt tomt när jag ska försöka komma fram till om jag ska använda DE eller DEM. Det är alltså HELT omöjligt. Därför använder jag alltid DOM (om jag inte är 100% säker) och kommer att forsätta göra det tills någon pedagogisk person med mycket tålamod förklarar exakt vad som gäller. Så, nu vet ni.
Är inte helt bekväm med min nya mobil som bland annat vill byta ut mina svenska ord mot engelska i varje sms. Blir inte bättre till mods när jag ringer Dogge (bor i Florida) och får höra att han utan problem använder sin svenska mobil med ett amerikanskt abonnemang. Men "det e ju som det e"!
Forsätter försöka få upp bilder i bloggen,men har ännu inte fått tag i VD Isabelle Carlsson. Svarar hon inte på facebook inom de närmsta 48h så funderar jag på att efterlysa henne.
Anders Svensson är ett jävla geni och det har jag alltid sagt. Sen att det kommer massa folk och hyllar honom NU,men som alltid annars hånat honom, det gillar jag inte. VM-drömmen lever tack vare Anders,tack Anders!
I USA har dom en egen fil som de kallar "express-lane", där får man bara åka om man är fler än en person i bilen. Smart grej som lär göra att folk sam-åker mer, vilket förbättrar miljön. Varsågoda Miljöpariet.
Slutligen: Jag har lagt märke till att antalet unika läsare per dag ökar varje gång jag skriver ett nytt inlägg. Det måste betyda att ni läsare berättar för varandra att ett nytt inlägg har kommit ut och att därför läsarantalet ökar just dom dagarna. Sånt måste hyllas,tack som fan för det!!
Nu ska jag försöka sova för imorgon början äntligen säsongen 2013/2014!
/Upp och dansa
Står inför ett svårt beslut
Klockan är nu 11.30 på kvällen och det har som vanligt varit en ganska lugn dag. Jag och Felix passade idag på att dra ut med "the mule" (jag vet, engelska är bannlyst i bloggen, men jag vet verkligen vad man ska kalla den på svenska) när grabbarna var i skolan och kunde därför trycka på lite extra i kurvorna. Kul. Sen drog vi ner till rinken och körde lite allmis och när vi sen såg att tränaren också var där så gick vi upp i gymmet för att visa att vi inte tänker sitta på bänken iår. Hoppas budskapet gick fram. Idag träffade jag också nya barnvakten för första gången. Försökte va så skön som det går med min knackiga engelska, men tror inte jag tjänade några bonuspoäng hos henne.
Har aldrig sett en hel amerikansk fotbollsmatch i hela mitt liv, men eftersom NFL-kanalen är på dygnet runt i köket och jag har sett fjortontusen inför-program så ska jag erkänna att jag är en aning laddad inför premiären imorgon. Finns dock ett probem. Jag har inte valt något favoritlag.
Vissa av er tänker nog nu att "sluta få det att låta som att det är värsta grejen". De personer som tänker så är samma personer som byter favoritlag när Zlatan byter arbetsgivare eller när Chelsea vinner ligan. Jag är inte en av er. Väljer jag att börja följa San Diego Chargers så kommer jag inte lämna dem trots att det inte vinner en match på fjorton år. Därför står jag inför ett väldigt avgörande beslut.
Avgörande faktorer i valet av lag:
Populäritet: Det tråkigaste som finns är att hålla på ett lag som varenda jävel håller på. T.ex så finns det fler Manchester United-supportrar i Asien än vad det finns Everton-fans och det är så vidrigt att jag vill gnaga sönder mina handleder. Plast hela vägen. Däremot får laget inte vara fööööör oälskat för då visas tydligen inte matcherna på TV. San Diego Chargers har tydligen det problemet. Eftersom laget inte säljer ut arenan på matchdagarna så avskräcks TV-bolagen från att sända dem för att det är oroliga för dåliga tittarsiffror. Ska man följa ett lag så är det en ganska viktig detalj att man faktiskt kan följa dem.
Kvalité/Antal showare: Jag åker hellre till Nationalarenan och ser AIK förlora varenda match en hel säsong än att tvingas följa brutalt osexiga Gefle IF. Ska man orka stå ut med laget en hel livstid krävs det lite show och finlir. Gärna en helkroppstatuerad svart Quarterback som gärna sågar med och motspelare.
Logga/Färger: Enligt mig en av de viktigaste kriterierna. Ett snyggt klubbmärke är A och O om man ska kunna gå runt i lagets kepsar och tröjor. Tar hellre tio titellösa år med Oakland Raiders än att glida runt med en delfin på kepsen.
Med hjälp av dessa kriterier har jag lyckat solla bort alla lag i NFL förutom tre. Kvar står:
San Diego Chargers: Borde egentligen vara det självklara valet eftersom jag bor i San Diego. När folk om tio år frågar varför man håller på dem vill man kunna säga "Jag bodde där som tonåring och sen dess har jag varit fast". Ett minus är som sagt att de dåliga publiksiffrorna gör att laget inte alltid visas och framförallt inte på måndagar (bästa sändingstid). Dessutom fult märke.
New York Jets: Min värdfarsa är ett maniskt Jets-fan så jag väljer jag Jets kommer jag vara mest insatt, min lag kommer aldrig bli bortprioriterat här hemma ifall matcher krockar och dessutom har de en hyffsat cool logga. Dock så känns det lite för mainstream att hålla på ett lag från New York. Men jag vet inte. Ett minus (men samtidigt ett plus) är att de tydligen är bedrövligt dåliga, men min värdfarsa menar att väljer man att börja hålla på Jets nu, genomlider 20 år av bedrövelse och sen när dagen kommer när man till slut vinner superbowl och man kan säga att man hängt med alla år i träsket, då kan man fira på riktigt. Det ligger nått i det han säger. Han förklarade sin hängivenhet på ett klockrent sätt: "Att följa Jets är som att kolla på en bilolycka längst med bilvägen. Man borde inte göra det för det är folk som ligger blödande och det är bedrövelse överallt,men ändå så saktar man in för att kolla varenda gång."
Oakland Raiders: Nästan enbart pga deras brutalt coola märke och den stilrena svart/vita dressen. Dessutom är det ett lag från Kalifornien så om jag ska va lite lokalpatriot,men inte väljer Chargers så är Raiders en bra kompromiss.
Som sagt, ett svårt val som måste göras. Har ca 18h på mig att bestämma mig. Premiär imorgon alltså, ladda!
Labor Day
Som sagt så händer det inte så mycket spännade nu innan showen drar igång, men jag passar ändå på att skriva ett kort inlägg nu när jag för en gång skull har internet.
Idag har varit en rätt lugn dag som började med lite tv-spel med Felix som sov över natten till idag. Varken jag eller Felix har tidigare varit skjutspels-entusiaster, men efter de senaste dagarna är det inte omöjligt att vi tar en "måndagshals" (Måndagshals: När du på måndagsmorgonen känner dig sjukt trött på livet och därför drar till med "halsont" för att slippa skolan och eventuell träning för att sedan vara fit for fight på tisdagen) när det vankas roadtrip och istället känner ett stort COD-lan. Vi får se.
Efter tv-spelandet åkte vi lite fyrhjuling i bergen och badade för att sedan avsluta dagen i ishallen med att spela en "pic-up game". Pic-up games är matcher som alla som är 18 får glida ner till och spela. Kul grej, men som målvakt är det halv-B. Grejen med lallar-matcher är att utespelarna kan åka runt och va lite sköna, göra långa dragningar och lägga flippmackor längst blålinjen. För oss målvakter betyder det oftast att tre spelare kommer mot dig och sedan passar pucken mellan sig tills du blivit tillräckligt bortgjord att det bara är att pissa in pucken i mål. Kul för dom, rätt värdelöst för oss. Dock kul och bra att vara på is innan de riktiga träningarna drar igång, så ska inte klaga. (För alla är dock inte pic-up matcherna så obetydliga. Efter ett antal felpass och dåliga beslut i rad så slutade det med att vår tränare blev så less på sig själv att han drog av klubban i två delar mot sargkanten. Efter det utbrottet kommer jag tänka till en extra gång innan jag går ner bakom målet och är "lite skön" med klubban den här säsongen).
Annars är det rätt lugnt här i södra Kalifornien. Har gjort en mur av stolar för att slippa bli väckt av Arnold kl 06.00 imorgon bitti. Förra muren rev han utan problem. Fortsättning följer.
Dagens läsarfråga: Är Mesut Özil en ödla eller en människa? Hårfin gräns.
/8
Händelserik dag
Sammanfattade de två senaste dagarna i ett svin långt blogginlägg,men när jag sen skulle publicera så försvann allt. Orkar inte skriva om, men ni missade inte så mycket egentligen.Väcktes klockan 6 på morgonen av att Arnold (grisen som bor på balkongen) panikgrymtade (?) och vägrade sluta. Efter att jag i ca 10min ignorerat och försökt intala mig själv "han är bara en gris" så gick jag tillslut upp och kollade vad fan det var frågan om. Anledningen till att Arnold var lack var att det hade läckt från ett vattenrör och halva balkongen var fylld med vatten. Jag berättade om vattenincidenten för Sal som skickade vidare problemet till husalfen Miguel (om jag inte berättat om honom så kommer det i ett annat inlägg) som nu har åtgärdat problemet.
Igår var det meningen att jag och Felix skulle ha en soft dag på stranden, men det kunde vi ju glömma. Som vanligt när jag är ute och vevar så går jag mer på känsla än på planering, och så också igår. Vi satte oss på cyklarna, kollade på kartan, uppskattade sträckan till ca 9km och därefter använde vi oss av uteslutningsmetoden vart havet låg. "Soft" tänkte vi, "då krigar vi oss dit på 30min max."
Efter en timmes trampade hade vi fortfarande inte sett skymten av något vatten och frågar därför en tjej längst vägen. Tjejen säger direkt att "ni är bara 5min ifrån". Eftersom jag redan blivit lurad en gång så förklarar jag att vi tar oss fram via cykel, inte bil. Trots det så säger hon att det fortfarande bara är 5min till havet. I det läget borde jag ifrågasatt hennes lokalsinne, men inte fan gjorde jag det.
Efter en halvtimme till börjar vi undra om hon verkligen hade koll på vart havet låg. Efter 2h förstod vi att vi blivit lurade. kl 5.00 når vi äntligen stranden. 30min blev hastigt och jävligt olustigt 4h. Efter ett efterlängtat bad i havet så är det dags att ta sig hem. Eftersom vi inte hade en aning om vart vi var någonstans var det uteslutet att cykla hem. Därför ringer vi Felix värdfarsa som frälser genom att komma och hämta oss.
Motgångarna var inte slut för dagen för när vi står och väntar på får frälsare så stormar det fram en snut ur sin bil som förklarar att det "varit problem på stranden" och att vi passar in på signalement. Han frågar om jag har en svart plånbok i min väska (vilket jag har) och ber om att få söka igenom väskan. Höll på att bryta ihop när han drar fram TVÅ svarta plånböcker ur min väska, men det visar sig att den ena är Felix. I två sekunder var jag säker på att jag skulle få spendera natten med 105kg Craig på kåken, men det löste sig.
Precis när vi hämtat oss efter brottsanklagelserna så visar det sig att jag i fem timmar åkt runt med en Black widow spider på styret. Biter detta spindelhelvete dig så dör du inom tio minuter om du inte får motgift (nu tror ni att jag hittar på,men jag har bildbevis på både skorpinjonen och spindeln), men som tur är var så var han snäll mot mig den här gången. Det var den dagen.
Hör dagligen magiska citat från amerikanarna så varje söndag hade jag tänkt köra "Veckans citat". Hoppas på så sätt att hålla kvar er trogna läsare några veckor till och det är samtidigt ett sätt att i efterhand komma ihåg alla sköna citat.
Ni som känner mig vet att om jag får välja mellan att spendera en natt i Fritzl källare eller en dag på ett barnkalas så väljer jag källaren alla dagar i veckan. Dock så börjar jag nu bli en jävligt bra storebror. Om några timmar är det JAG som ska hänga med Erik in i omklädningsrummet och hjälpa honom på med utrustningen till hans match. Knyta skridskor, knäppa spännen, hjälpa till med att få tröjan över axelskydden.
Vilken jävla familjefar. Hörs!
Ridå
Skrev världens längsta inlägg nyss som försvann.Vill skicka en hagelsvärm genom gomseglet. Fan va trött jag blir. Gör ett nytt försök imorrn. Godnatt.
Nära döden-upplevelse
När jag varken har fått mitt körkort eller har börjat träna så händer det inte så mycket här just nu,därför vet jag inte riktigt vad jag ska skriva. Brukar själv såga alla "idag har jag gjort..."-bloggar, men nu får det bli så ändå.
Idag var det meningen att jag och Felix skulle hänga med hem till Derek och bada (nu har jag suttit i 10min och försökt komma på vilket hav San Diego ligger vid, men kommer inte på det, så nu bestämmer jag mig för att bara skriva bada). Så blev dock inte fallet för Derek (som skulle hämta mig) var tvungen att hjälpa sin pappa som äger en pizzeria och eftersom att jag hade otur med inspektören på uppkörningen har jag inget körkort och därför kunde jag inte ta mig till havet.
Istället ska vi vara glada att jag ens sitter här och skriver för just nu kunde jag lika gärna vara död.
Vi brukar alltid skoja om att huset är omringat av massa farliga djur och insekter och därför har jag varit tydlig med att om jag ser en giftspindel eller skorpinjon i huset kommer jag fly fältet och låta någon annan avväpna inkräktaren. Så idag när det bara var jag och Tucker (jycken) hemma så glider det självklart upp en skorpinjon-jävel nedanför mina fötter. Vet inte varför, men jag har för mig att ju mindre skorpinjonerna är, ju farligre. Att döma av storleken på den här grabben så hade jag förmodligen varit död innan jag tagit mig ut från huset, men som tur var så hann jag fly innan han hann avrätta mig. Som jag skrev på twitter tidigare idag (@eidissen, FÖLJ!) så tror jag att anledningen till att jag höll mig så lugn i denna nödsituation var att jag för några veckor sen fastnade i en hiss med fyra andra personer och ändå behöll lugnet. Så när jag stod öga mot öga med skorpinjonen såg jag tillbaka på hiss-incidenten och tänkte "klarar jag det så är jag fan odödlig" - och mycket riktigt.
Klockan är 11.30 på kvällen här nu, så jag ska börja rulla mot sängen. Imorrn ska jag och Sal (värdfarsan) åka till körskolan (?) och kolla hur jag ska göra för att få körkort. Hoppas att jag får en mindre grinig inspektör den här gången, men "när man nått botten kan det bara bli bättre" som man brukar säga, så det är nog lugnt.
Halvkort inlägg igen såg jag nu, men ni får inte ha för höga krav! Vill ni ha långa och välformulerade inlägg ska ni läsa min vapendragare Viktor Brasks blogg. (Vet inte adressen så ni får googla).
Och där är vi nu.
Hej från San Diego
Efter några dagar av internetstrul så tänkte jag äntligen dra igång bloggen. Det kommer vara ett tjejbloggs-upplägg där jag skriver vad jag gör på dagarna, kanske vad jag käkar eller vad jag har på mig. Detta för att den först och främst är till för att morsan och mina närmaste svenska vapendragare ska veta vad jag gör på dagarna. Jag VILL smacka in minst fyra inlägg i veckan, men förmodligen kommer bloggen efter några veckor sakta men säkert dö ut och tillslut läggas ner. Men hoppas inte.
Folk jag känner som flyttat till USA och skaffat blogg har av någon jävla anledning börjat lägga engelska meningar mitt i inläggen. Detta händer alltså inte efter att de bott i USA i 15 år, det räcker med några dagar. Det kan se ut typ såhär: "Hej bloggen, idag var vi på stranden och badade, it was sooo awesome!!" eller "Idag kom det fram en kille till mig helt random och sa att jag var snygg, I was like WTF!?". Jag ska göra allt jag kan för att detta inte ska hända mig. Ser ni mig göra det vill jag att ni antingen lägger en spydig kommentar i kommentatorsfältet eller helt enkelt bojkottar bloggen i fortsättningen. Bra,då säger vi så.
Jag bor alltså i soliga San Diego hos familjen LaCorte. Familjen består av Lisa, Sal, Michael (9), Erik (5), tre sköldpaddor, tre hästar, en hund och sist men inte minst har vi grisen (!?) Arnold. Jag vet egentligen inte vad Arnold fyller för funktion, han bor på min balkong,softar i solen, äter när han får mat och därimellan ligger han och sover. Hoppas ändå att han på något sätt avskräcker skallerormarna och prärievargarna som tydligen glider runt vid huset.
Klockan är bara 07.30 så jag ligger fortfarande i sängen och myser. Om 40min kommer en lagpolare (med det briljanta namnet Drake DeBerry) och hämtar mig så jag måste börja göra mig i ordning. Men hoppas att ni vill fortsätta följa showen på sandiegosnummeratta.blogg.se ,håll igång så hörs vi!
/VarförVinnerInteGnaget
Välkommen till min nya blogg!
Mitt första inlägg.
