Ridå

Skrev världens längsta inlägg nyss som försvann.Vill skicka en hagelsvärm genom gomseglet. Fan va trött jag blir. Gör ett nytt försök imorrn. Godnatt.

Nära döden-upplevelse

När jag varken har fått mitt körkort eller har börjat träna så händer det inte så mycket här just nu,därför vet jag inte riktigt vad jag ska skriva. Brukar själv såga alla "idag har jag gjort..."-bloggar, men nu får det bli så ändå.
 
Idag var det meningen att jag och Felix skulle hänga med hem till Derek och bada (nu har jag suttit i 10min och försökt komma på vilket hav San Diego ligger vid, men kommer inte på det, så nu bestämmer jag mig för att bara skriva bada). Så blev dock inte fallet för Derek (som skulle hämta mig) var tvungen att hjälpa sin pappa som äger en pizzeria och eftersom att jag hade otur med inspektören på uppkörningen har jag inget körkort och därför kunde jag inte ta mig till havet. 

Istället ska vi vara glada att jag ens sitter här och skriver för just nu kunde jag lika gärna vara död.
Vi brukar alltid skoja om att huset är omringat av massa farliga djur och insekter och därför har jag varit tydlig med att om jag ser en giftspindel eller skorpinjon i huset kommer jag fly fältet och låta någon annan avväpna inkräktaren. Så idag när det bara var jag och Tucker (jycken) hemma så glider det självklart upp en skorpinjon-jävel nedanför mina fötter. Vet inte varför, men jag har för mig att ju mindre skorpinjonerna är, ju farligre. Att döma av storleken på den här grabben så hade jag förmodligen varit död innan jag tagit mig ut från huset, men som tur var så hann jag fly innan han hann avrätta mig. Som jag skrev på twitter tidigare idag (@eidissen, FÖLJ!) så tror jag att anledningen till att jag höll mig så lugn i denna nödsituation var att jag för några veckor sen fastnade i en hiss med fyra andra personer och ändå behöll lugnet. Så när jag stod öga mot öga med skorpinjonen såg jag tillbaka på hiss-incidenten och tänkte "klarar jag det så är jag fan odödlig" - och mycket riktigt.
 
Klockan är 11.30 på kvällen här nu, så jag ska börja rulla mot sängen. Imorrn ska jag och Sal (värdfarsan) åka till körskolan (?) och kolla hur jag ska göra för att få körkort. Hoppas att jag får en mindre grinig inspektör den här gången, men "när man nått botten kan det bara bli bättre" som man brukar säga, så det är nog lugnt.
 
Halvkort inlägg igen såg jag nu, men ni får inte ha för höga krav! Vill ni ha långa och välformulerade inlägg ska ni läsa min vapendragare Viktor Brasks blogg. (Vet inte adressen så ni får googla). 
 
Och där är vi nu.

Hej från San Diego

Efter några dagar av internetstrul så tänkte jag äntligen dra igång bloggen. Det kommer vara ett tjejbloggs-upplägg där jag skriver vad jag gör på dagarna, kanske vad jag käkar eller vad jag har på mig. Detta för att den först och främst är till för att morsan och mina närmaste svenska vapendragare ska veta vad jag gör på dagarna. Jag VILL smacka in minst fyra inlägg i veckan, men förmodligen kommer bloggen efter några veckor sakta men säkert dö ut och tillslut läggas ner. Men hoppas inte.
 
Folk jag känner som flyttat till USA och skaffat blogg har av någon jävla anledning börjat lägga engelska meningar mitt i inläggen. Detta händer alltså inte efter att de bott i USA i 15 år, det räcker med några dagar. Det kan se ut typ såhär: "Hej bloggen, idag var vi på stranden och badade, it was sooo awesome!!" eller "Idag kom det fram en kille till mig helt random och sa att jag var snygg, I was like WTF!?". Jag ska göra allt jag kan för att detta inte ska hända mig. Ser ni mig göra det vill jag att ni antingen lägger en spydig kommentar i kommentatorsfältet eller helt enkelt bojkottar bloggen i fortsättningen. Bra,då säger vi så.
 
Jag bor alltså i soliga San Diego hos familjen LaCorte. Familjen består av Lisa, Sal, Michael (9), Erik (5), tre sköldpaddor, tre hästar, en hund och sist men inte minst har vi grisen (!?) Arnold. Jag vet egentligen inte vad Arnold fyller för funktion, han bor på min balkong,softar i solen, äter när han får mat och därimellan ligger han och sover. Hoppas ändå att han på något sätt avskräcker skallerormarna och prärievargarna som tydligen glider runt vid huset.
 
Klockan är bara 07.30 så jag ligger fortfarande i sängen och myser. Om 40min kommer en lagpolare (med det briljanta namnet Drake DeBerry) och hämtar mig så jag måste börja göra mig i ordning. Men hoppas att ni vill fortsätta följa showen på sandiegosnummeratta.blogg.se ,håll igång så hörs vi!
 
/VarförVinnerInteGnaget
 
 
 
 
 

Välkommen till min nya blogg!

Mitt första inlägg.


RSS 2.0